fredag 18 april 2014

Om att sitta ute!

Breda och tjocka som en halv stock - tål lätt övervikt!
Mycket "egen" design - men det  blev stabilt!
Varje vår är likadan - brevlådan fylls av butikskedjornas erbjudanden om utelivets "måste-prylar"! Maffiga monstergrillar skall samsas med nya utemöbler i konstrotting och aintwood. Utemöbler som är nästan helt lika och som ungefär samtidigt fyller framtidens återvinnings-containers! Men kärnfrågan finns kvar - så här års vill vi sitta ute, vad skall vi sitta på?

I vår familj slängs nästan inget som fortfarande fungerar - alltså dras vi med många halvgamla prylar. Men nu har vi till slut tröttnat på våra 1980-tals grådaskiga plaststolar med pulverlackat stålstomme och matchande bord. De såldes som "underhållsfria" - är alltså nästan omöjliga att underhålla! Dessutom gillar jag verkligen återanvändning av material. Det är nästan skön konst att se kreativa människor skapa nya nyttoföremål av gamla prylar med en alldeles egen utformning. Att skapa eget tar mer tid men lååångsaaamhet har ett egenvärde!

Vår egen kravspec - vad säger den? Den stenlagda uteplatsen (grannens kasserade 70-tals betongsten) på "Gesters" sydsida behöver möbler som stämmer med huset - trä, rött och rejält! Gärna långa bänkar och ett massivt långsmalt träbord däremellan. Enkelt årsunderhåll (linoljefärg och olja) och ursprungliga material önskade vi också. Det visade sig att vi redan hade allt material (utom lite gängad stång och muttrar).

 En gammal och gedigen bordskiva hittade vi på vinden.  2 x 0,7 meter och gjord av två 35 cm breda handhyvlade plankor med mycket kärnvirke var den absolut värd att bevara! Ett gammalt och trasigt underrede till en torkställning kapades, reparerades och byggdes på för att passa bordsskivan. Bänkarnas sittyta består av gamla golvplank (egentligen en halv kluven stock) från vår vagnsbod.  Planken är minst hundra år gamla, numrerade och har antagligen legat på flera golv. De flesta husägare hade säkert eldat upp dem. Nu bitvis ruttna och med mycket sliten yta, men efter högtryckstvätt, grovfräsning med motorsåg, handhyvling och handslipning fick de en vacker patina. Bänkarnas "bockar" (egen design) gjordes av begagnat virke samt 6 tum dräneringsrör av tegel som bultades ihop med gängstång och skruvades mot stockarna. Bänkarna är extremt stabila - men kräver två personer för förflyttning pga tyngden! Det gick åt ett par liter rå linolja och terpentin för att olja in trävirket samt lite engelskt röd linoljefärg - men framförallt många timmars arbete! Tegel och trä mår bra av att tas in vintertid och lite mer olja behövs säkert till våren, men annars är våra "nya" utemöbler garanterat långlivade! Och detta  gav mersmak - kanske blir det fler "hemkörda" bänkar till nästa vår?                        

Nöjd snickare tar igen sig - snart dags för nästa projekt!       

torsdag 2 januari 2014

Nio tak - varför så många?

Vår gård är en av de ursprungliga gårdarna i Gästre. Men den har säkert bytt ägare många gånger sedan 1200-talets Kungsby. Från början av 1900-talet tom 1974 ägdes den av familjen Gester (Gester är ett lokalt soldatnamn). Vi vill "utforska" gårdens historia, men har inte kommit så långt ännu.

Gammal karta över Gästre. Markerade vita är bostadshus som finns kvar idag. Nr 9 och 10 är vår gård - om du hittar?



Redan då vi köpte 1990, tyckte vi - "för många hus"! Vi räknade efter hur många byggnader som ursprungligen hört till gården före avstyckningen 1987. Resultat - 27 st! Tänk att hålla efter alla takpannor, rödfärga väggar regelbundet, se till trasiga fönster, etc - vilken jättejobb! Och vår granne, som var ägare från mitten av 1970-talet till 1987, hade dessutom en egen gård, med många hus, att ta hand om. Men nu skall det handla om just våra "Nio tak" - vad är det för hus?

Kort summering - 3 bostadshus, 3 ekonomibyggnader, 2 timrade jordkällare och 1 garage. Dessutom erkänns - vi har byggt till en stor carport och ett växthus, samt rivit 2 utedass och 1 hönshus som alla tre var för dåliga att rädda. Jag nöjer mig med att berätta om 1 av de 3 bostadshusen denna gång. 




Det stora huset (som vi kallar "Gesters") byggdes ca 1856 - dvs före Laga Skiftet i Gästre. Att bygga nytt minskade risken att behöva flytta ut från byn, då det blev dyrare att kompensera ett nytt hus än ett gammalt nedslitet. Enligt Upplands-museet står huset på samma plats som en tidigare mangårdsbyggnad. Kanske blev då grundläggningen förenklad? Vi vet också att mycket byggmaterial är återanvänt - kanske från det gamla huset? Till detta återkommer jag då renoveringen framskrider. Ingen har bott i "Gesters" sedan 1974 och underhållet är klart eftersatt. Mycket är ursprungligt och det är ett fantastiskt hus, att med varsam hand, få återställa.

onsdag 1 januari 2014

Inget skryt - men Gästre är en unik by!

Byn är verkligen gammal. Här har människor bott sedan bronsåldern - kanske tom längre? Ett gammalt gravfält ligger naturskönt strax norr om vår gård. För drygt 800 år sedan var detta en kungsby och av 12 gårdar ägdes 11 av kronan (kungen). Namnet var då Gestilren och 1210 stod här en känd strid där bl a kung Sverker dog. Vann gjorde Erik, som i november 1210 blev Sveriges förste krönte kung. År 2010 hade vi därför ett stort 800-års jubileum av Striden i Gestilren med ca 4000 besökare - en dag vi i byn knappast glömmer!

Amatörteatern uppförde "Slaget vid Gestilren" på vår gräsmatta


Gästre växte till en av Upplands största byar. Vid Laga Skiftet på 1860-talet fanns 19 gårdar, varav 3 flyttades ut. Militärt var byn också ansvarig för hela 10 indelta grenadjärer (unikt i Sverige) - de bodde på små torp i Dunderbo. År 1906 kom järnvägen (Enköping-Heby-Runhällen) till byn, vilket satte igång en ny tillväxtboom med bl a bank, post, butik och mejeri. EHRJ var tyvärr en av Sveriges mest olönsamma järnvägar och lades ned helt 1968.

Järnvägsrälsen är borta, men magasinen finns kvar i Gästre




Idag finns tre verksamma jordbruk och i byn bor totalt 23 hushåll. De flesta pendlar till arbeten i Enköping, Stockholm, Uppsala och Västerås. Många gamla byggnader finns kvar och i Gästre finns mycket att upptäcka. Välkommen hit om du har vägarna förbi (Gästre ligger bara 500 meter från väg 70, 15 km norr om Enköping ).

Välkommen till Gästre

söndag 29 december 2013

Hur hamnade vi just här?

Sedan 1984 bodde vi i en 70-talsvilla i Upplands Väsby och var lite less på den tidens charmlösa hus och dåliga byggstandard. Golv av spånskiva som kollapsade då de blev blöta, väggar av tunn gipsskiva som det lätt blev stora hål i och direktverkande elpaneler var inget för oss! Liggtimmer, Falu rödfärg, kakelugnar och fria vidder var några av drömmarna. Vi trivdes med våra jobb i Uppsala respektive Stockholm och insåg att det skulle bli mycket pendling för att nå målet!

Mellan 1988 och 1990 besöktes ett 30-tal ställen som var antingen för dyra, för dåliga, för långt bort eller som någon annan helt enkelt hann köpa innan vi bestämt oss. Vi hade nästan gett upp men var i januari 1990 på väg till en visning i Sala. En liten annons i DN berättade om en avstyckad gård strax norr om Enköping - dvs bara någon kilometers omväg. 

Vi kom aldrig till Sala! Det tog knappt trettio minuter innan vi bestämt oss och ringt mäklaren. Gården låg i vacker bymiljö. Den hade en kort allé fram till en kringbyggd gård. Stor tomt och ekonomibyggnader för mina gamla bilar fanns. Bra läge för pendling. Några saker fick vi pruta på. Ingen "sjöutsikt" pga av vår dåliga tajming - slätten torkade ut efter bronsåldern! Och högt läge är relativt - med 15 meter över slättlandet har vi ändå milsvid utsikt. En sak insåg vi direkt. Det skulle bli jobbigt med så många hus! Och med "nio tak" kan vi bekräfta de farhågorna 23 år senare! 

Nästa gång skall jag berätta lite mer om byn och om alla våra hus.